.Vandring i nationalparken.

Under vår semester i Hamra så passade vi på att göra ett besök i Hamra nationalpark. Denna nationalpark bildades redan år 1909. Nationalparken bildades för att försöka bevara orörd skog. Redan då var det alltså ovanligt med helt orörd skog som inte hade avverkats eller där svedjebruk hade nyttjats.
 
Den här parken är helt unik. Det låter kanske konstigt för det är ju bara skog men att vandra i helt orörd skog sedan över 100 år tillbaka är en helt otrolig upplevelse. Här finns växter och djur som är anpassade för att leva i gamla och döda träd, och har svårt att klara sig i dagens brukade skogslandskap. 
 
 
 
 
I en del av nationalparken finns trätrottoarer att gå på. Barnen älskar att springa längs dessa.
Man kan välja lite olika leder som man kan gå beroende på hur långt man vill eller orkar gå. Först gick vi gammelskogsslingan på 2 km. Eftersom vi hade två barn under 2 år med oss så passade den kortare slingan bra, vi fick bära dem långa bitar ändå.
 
 
I den här den allra äldsta delen av nationalparken växer en växt som heter Sileshår. Den är köttätande och fångar insekter. Men den är pytteliten. Svår att se om man inte vet om den. Hade inte syrran varit med och pekat ut den så hade vi nog inte hittat den.
 
Syrran pekade även ut Dofttickan för oss. Den här tickan doftar lakrits, som man faktiskt kan känna även en bit ifrån. Förr hade man dessa tickor i garderoben för att kläderna skulle lukta gott, tydligen hade våran mormor det berättade syrran. Den här tickan är också fridlyst, så träd där dessa växer får absolut inte huggas ner.
 
 
Dött träd som fungerar som hem åt bland annat Slagugglan.
 
 
Jag skulle kunna gå i den här skogen hur länge som helst, det är verkligen speciellt att se hur en skog blir när träden får falla hur som helst och där allt lämnas orört. Träd låg verkligen huller om buller och mossan och lavar hände ner från träden. En riktig trollskog.
 
 
Efter urskogspromenaden gjorde vi upp eld (på anvisad plats såklart) och åt och fikade. När vi var mätta så gick jag och Alice en till runda ut på myrslingan som var 3 km lång.
 
 
Längs den här slingan finns ett skogsparti där man 2009 anlade en skogsbrand. Detta för att skapa gynnsamma förhållanden och trivsel för de insekter och växter som frodas av just en skogsbrand. Man ser verkligen hur den nya växtligheten frodades i askan efter branden.
 
 
Alice älskar att gå i skogen så det var verkligen härligt att få gå med henne i skogen och höra hennes tankar och funderingar.
 
Den här nationalparken har varit en del av min uppväxt och verkligen en speciell plats som jag älskar att besöka och dela med min familj. Detta är verkligen något som jag vill ge mina barn, en förståelse för och kunskap om vår svenska natur.
 
Så skriv upp ett besök i Hamra nationalpark på eran Bucket list. Väl värt!
 
 
Tövelstig.
1 Spessartin:

skriven

Åh, vilken natur! Det där stället skulle passa mig perfekt, jag skulle nog kunna vandra omkring där i dagar!

Svar: Helt fantastiskt är det! Ni borde verkligen åka dit.
Jullan

Kommentera här: