.Mammas dag.

Mammor har superkrafter. Ja det har de nog om jag får säga mitt.
 
I alla fall så har min mamma det. Hon tog sig an mig från första dagen vi träffades och sedan dess så har jag aldrig behövt tvivla på hennes kärlek eller engagemang. Inte en endaste gång faktiskt.
 
Min supermamma är egentligen inte min mamma, vi är inte ens släkt.
Nu lever vi i en tid där många barn växer upp i hem där de biologiska föräldrarna inte lever ihop. När jag var liten och i den lilla by där jag växte upp så fanns det inte så många olika familjekonstilationer. 
Men jag har aldrig känt att det skulle ha varit något annorlunda med våran familj.
 
Nu i vuxen ålder och med egna barn så inser jag vilken grej hon gjorde där och då, min mamma. Det är stort. Det är så stort gjort att det är svårt att förstå. Det är superhero stort.
Jag har förlorat en mamma men jag har aldrig behövt sakna en mamma och för det är jag min mamma evigt tacksam. Hon har varit den bästa mamma man kunnat önska sig.
 
Sedan jag själv blev mamma så har jag nu också en annan inblick i hur det måste vara att dö ifrån sina barn. Den våndan och den ångesten att veta att man inte kommer att få se sina barn växa upp?
De tankarna klarar jag nästan inte ens av att tänka. Ibland funderar jag över hur min mamma tänkte och kände under sin sista tid? Var hon orolig?
 
Jag kan bara önska och hoppas (men jag tror) att hon ser oss och hör oss och kan följa oss.
Även om jag inte fick lära känna henne och även fast jag inte kan minnas henne så har jag alltid saknat henne.
Min mamma. Dog.
Men. Jag fick en ny och det är nästan lika stort som livet självt.
 
Jag är er evigt tacksam. Mina ord kan inte ens börja beskriva min kärlek till er.
♥ ♥
 
 
 
 
 

.Ett första.

Man kan ju inte direkt påstå att det är en varm vår i år. Mig har det väl inte stört nämnvärt än då jag tänker att jag sparar hellre värmen till semestern. 
Men mina måleriprojekt har stannat av. Mycket på grund av att det regnat så mycket. Jag har inte så mycket annat att välja på än att hålla till ute. 

I alla fall så har jag fått min gamla rostiga lykta klar. Den här lyktan har hängt med ända från Hudik tiden så den förtjänade en make over. 
Jag hade tänkt måla den i en blå pastell färg först men maken tyckte absolut grön, så grön blev det.



.Snart nog.

Sitter i soffan med en sovandes Alice bredvid. Hon var helt färdig efter fsk idag att hon somnade 17 och sov till 21. Sedan vaknade hon åt, tog på pyjamas tittade lite på Tv och somnade om igen. 

Idag på Förskolans dag hade barnen Vernissage på fsk. Där de hade ställt ut allt de hade gjort och jobbat med under terminen. Det bjöds också på Cider och Salta pinnar. Så kul att se vad de jobbar med tycker jag.

Sådärja. Nu har jag semester i drygt en vecka. Dags att börja packa, på lördag lyfter planet till Spanien. Alice har nästan längtat ihjäl sig de sista två månaderna men nu börjar faktiskt jag också att längta riktigt mycket. Jag hoppas och ber bara på fint väder och att alla håller sig friska. 

Hade tänkt börja packa ikväll men det blev minimalt. Lär väl få hålla på halva natten imorgon. Inte lätt att få något gjort när man är ensam med barnen samt att jag misstänker att de vill till Öppna imorgon bitti. 
Nu måste jag hoppa i säng. Båda barnen har vaknat klockan fem två dagar så risken finns att de även gör det imorgon också.